En kronikor i den malligaste svenska morgontidningen skriver helt i enlighet med tidningens standiga tema om hur allt fler far det allt samre. Det handlar om hur Sverige haller pa att bli ett fattigt land dar klassresor gors nedat. (Detta sker per automatik nar moddarna regerar, naturligtvis.) Ett intressant skrackscenario malas upp:
"Överflödiga människor bönar och ber om nåd. De finns snart överallt, de har förlorat jobbet på Astra Zeneca. De har kickats från radio och tv. Inom några år känner du igen programledaren från tv på McDonald's. Han rengör fritösen............När din beställning ropas ut känner du igen den egensinniga radiorösten. Hon producerade det där populära litteraturprogrammet för några år sedan. Det byttes mot ett modeprogram för mopsar."
Alltsa sug lite pa den. Den okande fattigdomen och hardare klassamhallet knyts alltsa ihop med forflackningen av public service. Ett tydligt exempel pa att folkhemmet haller pa att ga at helvete ar att................en medarbetare pa p1 far sparken...........och borjar jobba pa McDonalds.
Snacka om overklassperspektiv fran ett kulturhus ovanfor Slussen; nar det mest obehagliga som kan handa ar att en fin, kreativ p1-medarbetare far borja steka amerikanska hamburgare.
Det ar faktiskt en lysande ide, ju mer jag tanker pa det -- att public service-medarbetare skulle ova lite pa att faktiskt producera nagot, istallet for att bara sitta i plastspalje-korridorer i pyrande filttofflor och tanka stora tankar. Att Sveriges Radio behover sparka folk star i direkt relation till hur lite radio de fast anstallda faktiskt far ur sig; i sin trygga forvissning om att de aldrig kan sparkas till forman for mer actionorienterade vikarier. Det ar liksom inget raknefel som Peter Orn har rakat gora. Sa lat Bjorn Elmbrandt steka en hamburgare eller tva nu genast. Vi kan kalla det arbetstraning.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment